Ordbildning på spanska

Hur spanska ord bildas: sammansättningar, prefix, suffix för substantiv, verb och adjektiv samt diminutiv- och augmentativändelser.

I spanskan genereras nya ord och lexikala uttryck i huvudsak genom två mekanismer:

  1. Sammansättning (composición): Två självständiga lexikala led förenas till en ny funktionell enhet (exempelvis abrelatas eller sala de conferencias).
  2. Avledning (derivación): En ordstam utökas med prefix (förstavelser) eller suffix (efterled), till exempel nación ➡️ nacional ➡️ internacional.

Därtill förfogar spanskan över ett synnerligen uttrycksfullt system av affektiva suffix (diminutiv och augmentativ) (perrito, novelón) som förmedlar nyanser av dimension, stil och känslomässig valör.


1. Sammansättningar (composición)#

Till skillnad från germanska språk som svenskan, vilka ohämmat fuserar substantiv till sammansatta ord (vinterdag, korkskruv, högtalare), utnyttjar spanskan skilda syntaktiska mönster:

A. Substantiv + preposition + substantiv / infinitiv#

Detta är spanskans dominerande motsvarighet till svenska sammansättningar. Huvudparten av dessa förbindelser binds samman av de, men i specifika sammanhang nyttjas jämväl bindeord som para, a, en eller sin:

Spansk konstruktionSvenskt sammansatt begrepp
una tarde de otoñoen hösteftermiddag
un equipo de buceoen dykutrustning
un pastel de verdurasen grönsakspaj
moda de caballeroherrmode
el dolor de muelastandvärken
una máquina de soldaren svetsmaskin (med infinitiv)
el cuarto de estudioarbetsrummet (med infinitiv)
unos vasos para té heladonågra glas för iste
la cocina a gasgasspisen
la expedición a los fiordosfjordexpeditionen
el aroma a café tostadokaffearomen
el traslado en ferrifärjeöverfarten
la transmisión en directodirektsändningen
un archivo sin registrarett oregistrerat dokument

B. Substantiv + substantiv (i apposition)#

Ett begränsat antal flerordiga benämningar utgörs av två substantiv ställda i direkt sekvens utan bindeord.

C. Finit verbform + substantiv i plural#

En ytterst produktiv spansk ordbildningstyp består av en verbform i 3:e person singularis presens sammanfogad med ett substantiv i pluralis:

Sammansatt ordMorfologiska beståndsdelarSvensk motsvarighet
el sacacorchossaca (drar ut) + corchos (korkar)korkskruven
el abrelatasabre (öppnar) + latas (konserver)konservöppnaren
el paraguaspara (hejdar) + aguas (vattenflöden)paraplyet
el rascacielosrasca (skrapar) + cielos (skyar)skyskrapan
el cortacéspedcorta (klipper) + césped (gräsmatta)gräsklipparen
el lavavajillaslava (diskar) + vajillas (porslin)diskmaskinen
el parabrisaspara (avvisar) + brisas (vindar)vindrutan
el matamoscasmata (dödar) + moscas (flugor)flugsmällaren
el pinchadiscospincha (lägger på) + discos (skivor)diskjockeyn
el cumpleañoscumple (fullbordar) + años (år)födelsedagen

D. Substantiv + klassificerande adjektiv#

Många svenska sammansatta ord återges på spanska genom ett substantiv följt av ett preciserande adjektiv:

  • la energía solar (solenergin)
  • el transporte público (kollektivtrafiken)
  • la masa madre (surdegen)
  • la banca digital (nätbanken)
  • la reforma laboral (arbetsmarknadsreformen)
  • una chaqueta de cuero sintético (en skinnjacka i konstläder)
  • un vehículo de tracción total (en fyrhjulsdriven bil)

E. Sammansmältning med binde-i (substantiv + adjektiv)#

En klassisk grupp bildningar sammanfogar ett kroppssubstantiv och ett adjektiv med bindevokalen -i-:

  • cabizbajo (cabeza + bajo ➡️ med sänkt huvud, modfälld)
  • pelirrojo (pelo + rojo ➡️ rödhårig)
  • paticorto (pata + corto ➡️ kortbent)

F. Lexikaliserade helfraser#

  • el altavoz (alto + voz ➡️ högtalaren)
  • el bienestar (bien + estar ➡️ välbefinnandet)
  • la bocacalle (boca + calle ➡️ tvärgatan)
  • la enhorabuena (en hora buena ➡️ gratulationen)
  • el porqué (por qué ➡️ orsaken, skälet)
  • un sabelotodo (sabe lo todo ➡️ en allvetare / besserwisser)
  • bienvenido (bien + venido ➡️ välkommen)

2. Suffix som bildar substantiv#

Genom att addera efterled (suffix) till verbstammar, substantiv eller adjektiv skapas nya substantiviska ord:

A. Från verbstam#

SuffixBetydelse och funktionAvledningSvensk motsvarighet
-ción / -sión / -iónResultat, skeende eller process (feminina)digitalizar ➡️ la digitalización
invertir ➡️ la inversión
reunir ➡️ la reunión
digitaliseringen
investeringen
mötet
-miento / -mentoHandling eller tillstånd (maskulina)agradecer ➡️ el agradecimiento
financiar ➡️ el financiamiento
reglamentar ➡️ el reglamento
tacksamheten
finansieringen
regelverket
-anza / -ancia / -enciaAbstrakt tillstånd eller kvalitetconfiar ➡️ la confianza
discrepar ➡️ la discrepancia
competir ➡️ la competencia
förtroendet
meningsskiljaktigheten
kompetensen / konkurrensen
-dor / -dora / -torAktör eller teknisk apparaturinvestigar ➡️ el investigador
coordinar ➡️ la coordinadora
imprimir ➡️ la impresora
enfriar ➡️ el enfriador
procesar ➡️ el procesador
forskaren
samordnaren
skrivaren
kylaren
processorn
-ante / -ienteUtövare av viss handlingparticipar ➡️ el/la participante
solicitar ➡️ el/la solicitante
asistir ➡️ el/la asistente
deltagaren
den sökande
assistenten / åhöraren

B. Från substantivstam#

SuffixFunktionell innebördAvledningSvensk motsvarighet
-ero / -eraYrkesutövare eller förvaringskärlenfermo ➡️ el enfermero
aduanas ➡️ el aduanero
billetera ➡️ la billetera
moneda ➡️ el monedero
sjukskötaren
tulltjänstemannen
plånboken
portmonnän
-eríaVerksamhetslokal eller affärsrörelserelojero ➡️ la relojería
pastelería ➡️ la pastelería
joyería ➡️ la joyería
uraffären
konditoriet
juvelerarbutiken
-ado / -adaOmfång, samling eller plötslig stötpuño ➡️ un puñado
cuchara ➡️ una cucharada
frenazo ➡️ una frenada
en handfull
en matsked
en kraftig inbromsning
-azoTräff, slag eller intensiv signaltimbre ➡️ un timbrazo
portazo ➡️ un portazo
en ringsignal
en dörrsmäll
-istaSpecialitet, inriktning eller yrkediseño ➡️ el/la diseñador/diseñista
análisis ➡️ el/la analista
formgivaren
analytikern
-o (träd vs frukt)Maskulinum betecknar trädet, femininum fruktencereza ➡️ el cerezo
castaña ➡️ el castaño
manzana ➡️ el manzano
körsbärsträdet
kastanjeträdet
äppelträdet

C. Från adjektivstam (abstrakta egenskaper)#

SuffixAdjektivstamBildat abstraktumSvensk betydelse
-dad / -idad / -tad / -tudsolidario
rentable
generoso
leal
amplio
la solidaridad
la rentabilidad
la generosidad
la lealtad
la amplitud
solidariteten
lönsamheten
generositeten
lojaliteten
vidden / bredden
-ez / -ezahonrado
fluido
firme
noble
limpio
la honradez
la fluidez
la firmeza
la nobleza
la limpieza
hederligheten
flytet
fastheten
ädelheten
renligheten
-íavaliente
audaz
eficaz
la valentía
la audacia
la eficacia
modet
djärvheten
effektiviteten
-urafresco
espeso
la frescura
la espesura
friskheten
tätheten / snåren

3. Suffix som bildar verb#

SuffixFunktionell principMorfologiskt exempelSvensk innebörd
-arBildas på rotord (ofta med prefix som a- eller en-)peine ➡️ peinar
canal ➡️ canalizar
largo ➡️ alargar
torpe ➡️ entorpecer
kamma
kanalisera
förlänga
försvåra
-ecerTillståndsförändring eller inträdefavorecer ➡️ favorecer
rico ➡️ enriquecerse
crepúsculo ➡️ anochecer
gynna
berika sig
skymma
-earRepetitiv eller dynamisk aktivitetparpadeo ➡️ parpadear
tecla ➡️ teclear
escáner ➡️ escanear
blinka
knappa på tangentbord
skanna
-izarFörvandla till eller utrusta med viss karaktärdigital ➡️ digitalizar
optimista ➡️ optimizar
moderno ➡️ modernizar
digitalisera
optimera
modernisera

4. Suffix som bildar adjektiv#

SuffixSemantisk nyansBildningSvensk innebörd
-able / -ibleKapacitet eller lämplighet (-bar)verificar ➡️ verificable
sostener ➡️ sostenible
acceder ➡️ accesible
verifierbar
hållbar
åtkomlig
-oso / -osaFylld av eller präglad av egenskapentalento ➡️ talentoso
rigor ➡️ riguroso
duda ➡️ dudoso
talangfull
noggrann, rigorös
tveksam
-dor / -doraAktiv tendens eller prestandainnovar ➡️ innovador
prometer ➡️ prometedor
emprender ➡️ emprendedor
nyskapande
lovande
företagsam
-al / -ilRelaterad till tidsrymd eller kollektivtrimestre ➡️ trimestral
docente ➡️ docentil / docente
mercado ➡️ mercantil
kvartalsvis
undervisnings-
handels-

5. Ändelser till geografiska namn (gentilicios)#

Adjektiv för härkomst och geografisk tillhörighet antar skiftande ändelser:

ÄndelseOmråde / NationSpanskt ursprungsadjektiv
-o / -aSuecia, Noruega, Suizasueco, noruego, suizo
-ano / -anaBolivia, Colombia, Australia, Sevillaboliviano, colombiano, australiano, sevillano
-án / -anaAlemania, Cataluñaalemán, catalán
-és / -esaFrancia, Inglaterra, Dinamarca, Japón, Barcelonafrancés, inglés, danés, japonés, barcelonés
-ino / -inaArgentina, Bilbao, Granada, Alicanteargentino, bilbaíno, granadino, alicantino
-eño / -eñaBrasil, Madrid, Málagabrasileño, madrileño, malagueño
-enseNicaragua, Costa Ricanicaragüense, costarricense
-íMarruecos, Irán, Iraq, Israelmarroquí, iraní, iraquí, israelí

(Kom ihåg: Geografiska härkomstord skrivs med liten begynnelsebokstav på spanska: un consultor sueco, una analista chilena).


6. Prefix (förstavelser)#

PrefixInnebördLexikalt exempelSvensk motsvarighet
des-Negering eller upphävandeactivar ➡️ desactivar
articular ➡️ desarticular
confianza ➡️ desconfianza
inaktivera
upplösa
misstro
in- / im- / i-Negerande motsatseficiente ➡️ ineficiente
predecible ➡️ impredecible
reparable ➡️ irreparable
ineffektiv
oförutsägbar
oreparerbar
a- / en- / em-Verbaliserande förstärkningtarde ➡️ atardecer
cauce ➡️ encauzar
paquete ➡️ empaquetar
skymma
leda in på rätt spår
packa in
entre-Intermediär positionel entrecomillado (citatteckensättning)
entrecruzar (korsa med varandra)
re-Återgång eller upprepningconfigurar ➡️ reconfigurar
estructurar ➡️ reestructurar
evaluar ➡️ reevaluar
omkonfigurera
omstrukturera
omvärdera
re- / requete-Emfatisk intensifiering i talspråklimpio ➡️ relimpio
bueno ➡️ requetebueno
claro ➡️ requeteclaro
skinande ren
jättegod
kristallklar

7. Diminutiv, augmentativ och pejorativa ändelser#

Spanskan har ett helt spektrum av ändelser som modulerar grundordets omfång och känslomässiga intonation:

A. Diminutivändelser (förminskande och affektiva)#

  • -ito / -ita: standardformen framför alla (perrito, casita, momentito).
  • -illo / -illa: ofta mer vardagligt dämpande ton (chiquillo, ventanilla).
  • -ico / -ica: karakteristisk för östra Spanien (Aragonien, Navarra, Murcia).
  • -uelo / -uela: förminskande med ibland lätt melankolisk ton (arroyuelo).

Inskott av bindekonsonant (-cito)#

  1. Ord som slutar på obetonat -o / -a tar direkt -ito / -ita:
    plano ➡️ planito, carpeta ➡️ carpetita.
  2. Ord på -e och konsonanterna -n, -r tar -cito / -cita:
    puente ➡️ puentecito, motor ➡️ motorcito, avión ➡️ avioncito.
  3. Korta enstaviga ord tar -ecito / -ecillo:
    luz ➡️ lucecita, pez ➡️ pececito, red ➡️ redecilla.

B. Augmentativändelser (förstorande och förstärkande)#

  • -ón / -ona: markant storlek eller benägenhet:
    novela ➡️ el novelón (stor och fängslande roman), trabajar ➡️ trabajador / currante.
  • -azo / -aza: avsevärd volym eller kraftigt intryck:
    premio ➡️ un premiazo (en storvinst), éxito ➡️ un exitazo (en jätteframgång).
  • -ote / -ota: klumpig eller bastant storlek:
    libro ➡️ un librote (en tjock lunta).

C. Pejorativa ändelser (nedsättande nyans)#

  • -ucho / -ucha: vivienda ➡️ casucha (skjul), cuarto ➡️ cuartucho (skrubb).
  • -uza: gente ➡️ gentuza (pack, slödder).
  • -ejo / -eja: palabra ➡️ palabreja (krångligt/udda ord).

8. Lexikaliserade diminutiver och augmentativer#

Många spanska ord som ursprungligen uppstod som diminutiver eller augmentativer har med tiden stelnat till helt självständiga fackord:

Etablerat ordUrsprunglig stamSvensk betydelse
el bocadilloel bocado (tuggan)baguetten, smörgåsen
el bolsilloel bolso (väskan)fickan
la bombillala bomba (kulan/pumpen)glödlampan
la mesillala mesa (bordet)sängbordet
la ventanillala ventana (fönstret)bilrutan / expeditionsluckan
el mosquitola mosca (flugan)myggan
el pañueloel paño (tygstycket)näsduken
el sillónla silla (stolen)fåtöljen
el cajónla caja (lådan)utdragslådan
el cinturónla cintura (midjan)säkerhetsbältet / läderbältet

Kumulativa suffixkedjor#

Det går utmärkt att foga flera ändelser efter varandra för ackumulerad uttryckskraft:

  • chico ➡️ chiquito ➡️ chiquitito (pytteliten)
  • poco ➡️ poquito ➡️ poquitín (en mikroskopisk gnutta)
  • calle ➡️ calleja ➡️ callejuela (trång och vindlande gränd)

Se även: