Fördjupning / Analys

Sammanhängande tal: sinalefa, assimilation och koda-försvagning

Fonologiska processer i kedjetal: sinalefa, nasalassimilation i koda, tonande s-assimilation och panhispansk s-aspiration.

Genomgång
X003
Orienterande nivå
C1
🔬 Rigoröst kapitel

Sammanhängande tal: sinalefa, assimilation och koda-försvagning

Det här kapitlet ingår i det utökade, Rigorösa läget. Här behandlas fullständiga regelsystem, undantag och lingvistisk analys som är avgränsade från det grundläggande elevläget (Lättsam).

Vill du läsa den fullständiga genomgången och se alla fördjupade sidor i menyn? Slå på Rigoröst läge nedan:

← Tillbaka till Grammatiken

1. Från isolerade ord till kontinuerligt tal#

I spansk fonetik existerar nästan ingen paus mellan ord inom samma fonologiska fras (grupo fónico). Ett yttrande som:

  • Los otros hombres estaban allí

syllabifieras i kontinuerligt tal inte som separata ord utan som en sammanhängande kedja av stavelser:

  • [lo.ˈso.tɾo.ˈzom.bɾe.seh.ta.βa.na.ˈʎi]

Detta fenomen kallas kedjetal (enlace) eller fonologisk resyllabifiering (resilabeo).

2. Sinalefa (Vokalfusion över ordgränser)#

När ett ord slutar på en vokal och nästa börjar på en vokal sker en sinalefa. Till skillnad från elision (där en vokal försvinner helt, som i franskans l'homme) bibehålls vokalernas klangfärg, men de sammanförs till en enda gemensam stavelse:

FrasOrtografiFonetisk realiseringTyp av fusion
va a entrarva a entrar[baːn̪.ˈtɾaɾ]Lång vokal [aː] eller reduktion till ett [a]
mi amigomi amigo[mja.ˈmi.ɣo]/i/ blir halvvokal [j]
su abuelosu abuelo[swa.ˈβwe.lo]/u/ blir halvvokal [w]
de Españade España[deh.ˈpa.ɲa]Fusion av identiska vokaler
vino y panvino y pan[ˈbi.noj ˈpan]Konjunktionen y bildar diftong med föregående vokal

[!NOTE] Bokstaven <h> är stum i standardspråket och utgör inget som helst hinder för sinalefa: va hasta allí uttalas [baːs.ta.ˈʎi].

3. Nasalassimilation i stavelsekoda#

Spanskans nasalfonem i stavelsekoda (vanligen skrivet <n>) är ett arkifonem /N/ som helt saknar fast artikulationsställe. Det assimileras obligatoriskt till artikulationsstället hos den direkt följande konsonanten:

                         /N/ i stavelsekoda
    ┌──────────┬──────────┼──────────┬──────────┬──────────┐
  [m]        [ɱ]        [n̪]        [n]        [ɲ]        [ŋ]
Bilabial  Labiodental  Dental    Alveolar   Palatal     Velar
framför    framför    framför    framför    framför    framför
 /p, b/      /f/       /t, d/    /s, l, r/   /tʃ, ʝ/   /k, g, x/

Fullständig assimilationsmatris#

Fonetisk allofonFöljande konsonantSkriftligt exempelFonetiskt uttalSvensk betydelse
Bilabial [m]/p, b/un paso, un beso[um ˈpa.so], [um ˈbe.so]ett steg, en kyss
Labiodental [ɱ]/f/un favor, enfermo[uɱ fa.ˈβoɾ], [eɱ.ˈfeɾ.mo]en tjänst, sjuk
Dental [n̪]/t, d/un diente, cantar[un̪ ˈdjen̪.te], [kan̪.ˈtaɾ]en tand, sjunga
Alveolar [n]/s, l, r/ eller pausun saco, un león[un ˈsa.ko], [un le.ˈon]en säck, ett lejon
Palataliserad [ɲ] / [nʲ]/tʃ, ʝ/un chico, un yate[uɲ ˈtʃi.ko], [uɲ ˈʝa.te]en pojke, en yacht
Velar [ŋ]/k, g, x/un gato, un café, un jamón[uŋ ˈga.to], [uŋ ka.ˈfe], [uŋ xa.ˈmon]en katt, ett kaffe, en skinka

4. Tonande assimilation av /s/ ([z])#

I standardspanska är fonemet /s/ en tonlös apiko-alveolar frikativa [s̺] (i norra/mellersta Spanien) eller predorsal frikativa [s] (i Latinamerika). Men när /s/ står i stavelsekoda omedelbart före en tonande konsonant (/b, d, g, m, n, l/) sker en partiell regression av stämbandstonen, varvid det realiseras som tonande [z]:

  • mismo [ˈmiz.mo] (aldrig hårt tonlöst svenskt s)
  • desde [ˈdez.ðe]
  • esdrújula [ez.ˈðɾu.xu.la]
  • las manos [laz ˈma.noz]
  • los gatos [loz ˈɣa.toz]

5. Koda-försvagning och regional variation#

I stora delar av den spanskspråkiga världen undergår konsonanter i koda (särskilt /-s/, /-r/, /-l/ och /-d/) kraftig försvagning (debilitamiento consonántico):

  1. Aspiration av /-s/: /s/ realiseras som ett faryngalt eller glottalt flämtljud [h]:
    • Andalusien, Karibien, Kanarieöarna, Chile: ¿Cómo estás? [ˈko.mo eh.ˈtah].
  2. Fullständigt bortfall (elisión): /s/ faller bort helt:
    • los niños [lo ˈni.ɲo]. I östra Andalusien och Murcia kompenseras bortfallet genom att föregående vokal öppnas och förlängs systematiskt (desdoblamiento vocálico): el niño [el ˈni.ɲo] (slutet o) vs. los niños [lɔ ˈni.ɲɔ] (öppet o).
  3. Neutralisering av likvider (/ɾ/ och /l/):
    • Rotacism: /l/ blir /ɾ/ (el cuerpo → [eɾ ˈkweɾ.po] i Andalusien).
    • Lambdacism: /ɾ/ blir /l/ (Puerto Rico → [pwel.to ˈri.ko] i Karibien).
  4. Bortfall av finalt /-d/: I nästan hela Spanien faller ordfinalt /-d/ bort i ledigt tal: madrid [ma.ˈðɾi], verdad [beɾ.ˈða]. Ändelsen -ado realiseras ofta som -ao: cansado [kan.ˈsa.o].

6. MiniQuiz#