Indefinita pronomen och kvantifikatorer

Indefinita pronomen (obestämda pronomen och kvantifikatorer) refererar till personer, ting, kvantiteter eller grader som inte är närmare bestämda. De motsvarar svenska ord som någon, ingen, något, allt, annan, varje och båda.

---

Översikt över motsatspar#

I spanska språket struktureras kvantifierande och indefinita uttryck ofta i symmetriska par mellan jakande och nekande betydelse:

---

Alguien och nadie (enbart om personer)#

Alguien (någon) och nadie (ingen) är fullständigt oböjliga och uppträder självständigt utan koppling till ett substantiv eller en avgränsad grupp:

---

Alguno och ninguno#

Alguno (någon) och ninguno (ingen) kan syfta på såväl personer som föremål. De kan fungera attributivt framför substantiv eller självständigt och böjs efter genus:

1. Apokopering till algún och ningún#

Placerade direkt framför ett maskulint substantiv i singular avhuggs orden till algún och ningún (med skriven accent över -ún):

• Seguramente encontraremos algún taxi disponible. (Vi hittar säkert någon ledig taxi.)
• No encontramos ningún obstáculo grave. (Vi stötte inte på något allvarligt hinder.)

2. Urval ur en grupp (med de eller entre)#

När man plockar ut medlemmar ur en bestämd grupp används de eller entre:

3. Efterställd placering med starkt emfatiskt nekande#

Placeras alguno eller ninguno efter sitt substantiv förstärks den nekande kraften ("ingensomhelst", "inte minsta lilla"):

• El plan siguió adelante sin vacilación alguna. (Planen fortskred utan minsta tvekan.)
• Esa pequeña demora no entraña dificultad ninguna. (Den lilla förseningen medför ingensomhelst svårighet.)

4. Pluralen av ninguno#

Formerna ningunos och ningunas förekommer i princip uteslutande vid ord som saknar singular (ningunas tijeras, ningunas gafas). Svenskans plurala inga återges normalt med ningún/ninguna i singular eller genom att enbart negera verbet:

---

Skillnaden mellan alguien och alguno#

---

Algo och nada#

Algo och nada är oböjliga former och refererar till ting, handlingar eller abstrakta förhållanden.

1. Självständigt pronominellt bruk ("något / ingenting")#

2. Funktion som gradadverb ("en smula / inte alls")#

Både algo och nada kan modifiera adjektiv och adverb:

• algo = något, en aning: La conferencia nos pareció algo extensa. (Föreläsningen kändes en aning långdragen.)
• nada = inte alls, föga: Esa aplicación no resulta nada intuitiva. (Den där appen är inte alls intuitiv.), Ese resultado no me sorprende nada. (Det resultatet förvånar mig inte det minsta.)

Nyttiga fasta förbindelser:

• otra cosa (någonting annat)
• algo por el estilo (något snarlikt / i liknande stil)
• no ... del todo (inte helt och hållet: No ha quedado del todo claro)

---

Dubbelnegation och nekande konstruktioner#

Ordföljdens huvudregel#

I spanskan avgörs meningsbyggnaden av det nekande ordets position i förhållande till det finita verbet:

1. När det nekande ordet står EFTER verbet: Verbet måste föregås av partikeln no:

   • No participa nadie en el concurso. (Ingen deltar i tävlingen.)
   • No nieva nunca en esta franja costera. (Det snöar aldrig i den här kustremsan.)
   • No me encaja ninguna fecha propuesta. (Inget föreslaget datum passar mig.)

2. När det nekande ordet står FÖRE verbet: Då får inte no sättas ut:

   • Nadie participa en el concurso. (Ingen deltar i tävlingen.)
   • Nunca nieva en esta franja costera. (Det snöar aldrig i den här kustremsan.)
   • Ninguna fecha propuesta me encaja. (Inget föreslaget datum passar mig.)

Negativ kongruens (dubbelnegation)#

Till skillnad från svenskan (där dubbla negationer upphäver varandra) måste alla obestämda pronomen i en nekande sats anta nekande form i spanskan:

Tre miljöer där spanskan fordrar nekande ord trots jakande svensk motsvarighet#

Spanskan använder nekande pronomen (nadie, nada, nunca, ninguno) i tre särskilda konstruktioner där svenskan har jakande uttryck:

1. Efter komparativer:
   Trabaja con más tesón que nunca. (Hon arbetar med mer hängivenhet än någonsin.)
   Defiende la postura mejor que nadie. (Han försvarar ståndpunkten bättre än någon annan.)
2. Efter sin, sin que samt antes de que:
   Llegaron a la cumbre sin nada de víveres. (De nådde toppen utan några som helst förråd.)
   Aquí puedes ensayar sin que te interrumpa nadie. (Här kan du repetera utan att någon avbryter dig.)
   Conviene terminar la redacción antes de que venga nadie a la sala. (Det är bäst att göra klart texten innan någon kommer till salen.)
3. Efter yttranden med implicit negativ valens:
   Resulta improbable que descubran nada significativo. (Det är osannolikt att de hittar något väsentligt.)
   Dudo que ninguno de los aspirantes renuncie a su candidatura. (Jag tvivlar på att någon av kandidaterna drar tillbaka sin kandidatur.)

---

Hur svenskans "någon" och "ingen" annars uttrycks#

• I frågor utelämnas "någon/några" mycket ofta:
  • ¿Queda café en la cafetera? (Finns det något kaffe i kannan?)
  • ¿Llevas monedas? (Har du några mynt på dig?)
• "Ingen/inget" återges oftast med ren negation:
  • No tengo bicicleta propia. (Jag har ingen egen cykel.)
  • No tiene interés por la música. (Han har inget intresse för musik.)
• "Några" som approximativ mängd:
  • unos, unas (några): Vamos a examinar unas muestras. (Vi ska granska några prover.)
  • unos pocos, unas pocas (några få): unas pocas viviendas ecológicas
  • unos cuantos, unas cuantas (ett antal stycken): unos cuantos documentos

---

Un poco de gentemot poco#

---

Otro – en annan / ytterligare en#

• Med bestämd artikel: ¿Dónde pusiste el otro mando? (Var lade du den andra kontrollen?), en la otra orilla (på andra stranden), los otros / los demás asistentes (de övriga deltagarna).
• Temporala uttryck: el otro día (häromdagen), la jornada posterior (dagen därpå), en otra ocasión (vid ett annat tillfälle).
• Motsatsrelationer:
  • /El/ uno ... el otro (den ene ... den andre): El uno redactaba, el otro diseñaba los gráficos.
  • Unos ... otros (vissa ... andra): Unos prefieren viajar en tren, otros optan por el autobús.
  • Por un lado ... por otro (å ena sidan ... å den andra).

---

Todo – hel, alla, allt och varje#

Todo, -a, -os, -as motsvarar svenska ord som hel, alla, allt samt varje.

1. Förenat framför substantiv#

När todo placeras framför ett substantiv följer som huvudregel en bestämd artikel:

• Geografiska egennamn utan artikel: konstrueras direkt med todo/toda: Recorrió toda Menorca a pie. (Hon vandrade genom hela Menorca.)
• "Hela" i plural: översätts med enteros, -as: Pasó fines de semana enteros perfeccionando el software. (Han tillbringade hela helger med att slipa på mjukvaran.)
• Todo UTAN artikel: betyder varje / var och en (allmängiltig formulering): Todo conductor debe portar la documentación reglamentaria. (Varje förare måste medföra föreskrivna handlingar).

Etablerade fasta uttryck med todo#

• todo el mundo (hela världen / alla och envar, samtliga)
• en todas partes (överallt)
• de todos modos / de cualquier manera / en todo caso (hur som helst / i varje fall)
• de todo tipo / de toda índole (av alla slag / av varje sort)

2. Självständig funktion#

---

Mismo, cada, cada uno samt ambos#

1. Mismo (samma, själv, just)#

• Med bestämd artikel = "samma":
  Ambas pantallas comparten la misma resolución gráfica. (Båda skärmarna har samma grafiska upplösning.)
  Desempeñan tareas en el mismo departamento. (De utför uppgifter på samma avdelning.)
  Viene a dar lo mismo. (Det kvittar / det gör detsamma.)
• Efter substantiv eller pronomen = "själv":
  Tú misma comprobaste las cifras. (Du kontrollerade siffrorna själv.)
  La directora misma supervisó el montaje. (Direktören själv övervakade monteringen.)
  (Jämför solo = ensam: Lo resolvió ella sola).
• I temporala och spatiala sammanhang = "redan / precis / just":
  Esta misma tarde enviaremos las confirmaciones. (Redan i eftermiddag skickar vi bekräftelserna.)
  En esa misma esquina se ubica la oficina. (Precis i det hörnet ligger kontoret.)

2. Cada (varje) och cada uno (var och en, var sin)#

• cada är oböjligt och uppträder endast attributivt: Cada ponente dispone de diez minutos. (Varje föreläsare har tio minuter.)
• cada uno / cada una uppträder självständigt: Cada uno asumió su cometido con profesionalidad. (Var och en tog sig an sitt uppdrag med professionalism.)
  Används även för "var sin / ett exemplar var":
  Sara y Marcos adquirieron un ejemplar cada uno. (Sara och Marcos köpte var sitt exemplar.)

3. Ambos och los dos (båda)#

Båda återges med los dos / las dos (vardagligt och neutralt) eller ambos / ambas (mer formell skrift):

• Acudieron los dos a la entrega de diplomas. (De gick båda två till diplomutdelningen.)
• Ambas delegaciones respaldaron el tratado de cooperación. (Båda delegationerna ställde sig bakom samarbetsavtalet.)
• ¿Prefieres el turno de mañana o de tarde? – Ambos me vienen bien. (Föredrar du morgon- eller eftermiddagspasset? – Båda fungerar bra för mig.)

---

Cualquiera och la mayoría#

Cualquiera (vem/vilken som helst)#

• Formmässigt likadan för maskulinum och femininum.
• Framför ett substantiv i singular apokoperas ordet till cualquier:
  Podéis contactarnos cualquier día hábil. (Ni kan kontakta oss vilken arbetsdag som helst.)
  Elige cualquier asiento libre en la fila. (Välj vilken ledig plats som helst på raden!)
• Placerat efter ett substantiv fordrar substantivet obestämd artikel:
  Préstame un bolígrafo cualquiera. (Låna mig vilken penna som helst!)
• Självständigt: Cualquiera puede verificar los datos en el portal. (Vem som helst kan kontrollera uppgifterna på portalen.)

La mayoría och la mayor parte (de flesta)#

Motsvarar svenskans de flesta (av) eller huvuddelen (av):

• La mayoría de los usuarios utiliza dispositivos móviles. (De flesta användarna använder mobila enheter.)
• La mayor parte de la instalación funciona con energía eólica. (Största delen av anläggningen drivs med vindkraft.)

---

Sammanfattande tabell över ord för mängd och grad#

---