Fördjupning / Analys

Vokalskifte och diftongeringens morfofonologi (e→ie, o→ue, e→i)

Historisk härledning ur vulgärlatinets korta vokaler under betoning, rizotoniska kontra arrizotoniska former och stamväxling i nominaler.

Genomgång
X008
Orienterande nivå
C1
🔬 Rigoröst kapitel

Vokalskifte och diftongeringens morfofonologi (e→ie, o→ue, e→i)

Det här kapitlet ingår i det utökade, Rigorösa läget. Här behandlas fullständiga regelsystem, undantag och lingvistisk analys som är avgränsade från det grundläggande elevläget (Lättsam).

Vill du läsa den fullständiga genomgången och se alla fördjupade sidor i menyn? Slå på Rigoröst läge nedan:

← Tillbaka till Grammatiken

1. Den historiska mekanismen bakom diftongeringen#

Spanskans diftongerande verb är i grunden inte oregelbundna i slumpmässig mening — de följer en absolut strikt historisk ljudlag. När vulgärlatinet övergick till tidig romanska förlorade vokalerna sin kvantitetsskillnad (lång/kort) och utvecklade en öppenhetsskillnad:

KLASSISKT LATIN:        /ē/ (långt e)      /ĕ/ (kort öppet e)      /ō/ (långt o)      /ŏ/ (kort öppet o)
                             │                     │                    │                    │
VULGÄRLATIN:                /e/                   /ɛ/                  /o/                  /ɔ/
                             │                     │                    │                    │
SPANSKA BETONAD STAVELSE:   /e/                   /je/ <ie>            /o/                  /we/ <ue>
                             │                     │                    │                    │
SPANSKA OBETONAD STAVELSE:  /e/                   /e/                  /o/                  /o/

Resultat:#

  • Klassiskt latinskt kort /ĕ/ diftongeras till /ie/ när det bär ordaccenten, men förblir monoftongen /e/ när det är obetonat.
  • Klassiskt latinskt kort /ŏ/ diftongeras till /ue/ när det bär ordaccenten, men förblir monoftongen /o/ när det är obetonat.

2. Rizotoniska kontra Arrizotoniska verbformer#

Terminologin från RAE:s NGLE delar upp alla verbformer i två grupper beroende på var tryckaccenten faller:

  1. Rizotoniska former (formas rizotónicas): Tryckaccenten faller på själva roten (raíz).
  2. Arrizotoniska former (formas arrizotónicas): Tryckaccenten faller på ändelsen (desinencia) eller temavokalen.

Presens indikativ av pensar (/e/ → /ie/) och volver (/o/ → /ue/)#

PersonForm av pensarForm av volverAccenttypDiftongering?
yopien-sovuel-voRizotonisk (rotbetonad)JA (/je/, /we/)
túpien-sasvuel-vesRizotonisk (rotbetonad)JA (/je/, /we/)
él/ellapien-savuel-veRizotonisk (rotbetonad)JA (/je/, /we/)
nosotrospen-sa-mosvol-ve-mosArrizotonisk (ändelsebetonad)NEJ (monoftong /e/, /o/)
vosotrospen-sáisvol-véisArrizotonisk (ändelsebetonad)NEJ (monoftong /e/, /o/)
ellos/ellaspien-sanvuel-venRizotonisk (rotbetonad)JA (/je/, /we/)

[!IMPORTANT] Lägg märke till att nosotros och vosotros aldrig diftongeras i presens indikativ eller presens konjunktiv! Eftersom accenten ligger på böjningsändelsen fanns det aldrig någon historisk drivkraft för vokalöppningen att slå över i diftong.

3. Vokalskiftet i 3:e konjugationen: e → i och o → u#

Verb i den tredje konjugationen (-ir) som har temavokalen -i- (eller historisk jod i ändelsen) uppvisar ytterligare ett fenomen: vokalslutning (inflexión vocálica):

A. Rena vokalskiftande verb (pedir, servir, repetir)#

Här diftongeras inte vokalen, utan sluts direkt från /e/ till /i/ i alla rizotoniska former samt i gerundium och 3:e person preteritum:

  • yo pido, tú pides, él pide (rizotoniska)
  • nosotros pedimos (arrizotonisk med /e/)
  • Men: pidiendo (gerundium med /i/), él pidió, ellos pidieron (preteritum med /i/ på grund av historisk jodassimilation).

B. Kombinerade diftongerande och vokalskiftande verb (sentir, dormir)#

Dessa verb diftongeras när de är rotbetonade, men sluter sin vokal till /i/ respektive /u/ i former där en historisk halvvokal fanns i ändelsen:

  • yo siento, yo duermo (rizotoniska diftonger)
  • nosotros sentimos, nosotros dormimos (arrizotoniska grundformer)
  • sintiendo, durmiendo (gerundium med sluten vokal)
  • sintió / sintieron, durmió / durmieron (preteritum 3:e person)
  • sintamos / sintáis, durmamos / durmáis (konjunktiv 1:a och 2:a person plural!)

4. Diftongeringens avtryck i ordbildningen (Nominaler och Adjektiv)#

Samma historiska ljudlag förklarar varför spanska ordpar som till synes ser olika ut har exakt samma rot:

Betonat ord (Diftong /ie/, /ue/)Obetonad avledning (Monoftong /e/, /o/)Förklaring
viento (vind)ventoso (blåsigt)Suffixet -oso drar accenten till sig; roten blir obetonad och återgår till /e/.
puerta (dörr)portal (portuppgång)Suffixet -al drar accenten till sig; roten återgår till /o/.
fuerte (stark)fortaleza (styrka/fästning)Suffixet -eza tar accenten; roten återgår till /o/.
tierra (jord)terreno (terräng)Suffixet -eno tar accenten; roten återgår till /e/.
nuevo (ny)novedad (nyhet)Suffixet -dad tar accenten; roten återgår till /o/.
bueno (bra)bonísimo / bondadSuperlativ och abstrakt substantiv tar bort accenten från roten.

5. MiniQuiz#